Kvinnligt, manligt, mänskligt
Nirvan Richter, 3 november 2014
Min mor var en av de första i Stockholms skolor att undervisa i sexualkunskap. Hon upprördes av könsstereotyper och refererade ofta till Margaret Meads Kvinnligt, manligt, mänskligt (1935), som ur ett antropologiskt perspektiv beskriver hur synen på vad som upplevs ”manligt” respektive ”kvinnligt” skiljer sig åt mellan olika kulturer. Jag sände min mor en tanke, då jag mottog ett mail rubricerat Konstiga formuleringar på hemsidan…
”Norrgavel försöker locka till sig miljömedvetna kunder, och av den anledningen att ni säljer svanenmärkta produkter surfade även jag runt på er webbsida. Dock får ni kanske ta hänsyn till att miljömedvetna kunder i hög utsträckning även är genusmedvetna kunder. När jag läste nedanstående på produktsidan för "Fåtölj" blev det lite som att kastas tillbaka till 1950 talet: ”Det manligt strikta träskalet, klätt med hästsvanstagel och fårullsfilt kontrasterar mot de kvinnligt omfamnande kuddarna i sjöfågelfjäder.” Det kan nog stoppa vissa kunder från att köpa era produkter. Mvh XX”
Hej XX,
Stort tack för att du ger mig tillfälle att bemöta din reaktion.
Först bara några ord om vad som driver Norrgavel. Jag startade Norrgavel, inte primärt för att sälja möbler eller ”locka till mig kunder”, utan för att vara med och förändra världen. Mycket handlade om ekologi; att leta lösningar för ett gott liv som inte förstör planeten. Men det handlade också om precis det du påtalar, genusperspektivet… eller kanske det som ligger under; vad ÄR en människa djupast sett, vad finns under vår identifiering med fenomen som social ställning, religion, utseende eller sexuell läggning… jmf Norrgavels värdegrund;
I idévärlden bakom Norrgavels företagskultur utgör dessa frågor själva kärnan. Vad är meningen med allt? Hur förhåller sig Norrgavel till konsten att vara människa.
Jag kan förstå upprördhet kring manligt/kvinnligt mot bakgrund av rådande könsmaktsordning och den exkludering som HBTQ har inneburit, men är det därmed verkligen sant att uttrycken manligt och kvinnligt, också kopplat till egenskaper, är förlegade? Vad är skillnaden mellan att vara kvinna och man? Ibland använder vi begreppet androgyn för att beskriva en människa med både, det vi kallar, manliga och kvinnliga egenskaper och beteendemönster. Och vid många födslar kan man fysiskt inte avgöra om det är, det vi kallar, en flicka eller pojke. Ett tredje kön?
Vissa uttrycker Jag känner mig som en kvinna i en mans kropp – eller tvärtom – och går så långt att de vill förändra sitt fysiska könsorgan för att få bli det de känner sig som? VAD är det de känner? I mig själv känner jag en polaritet mellan det jag kallar min manliga och min kvinnliga sida. I den kontexten känner jag mig tydligt som man, men en man som njuter oerhört av att bejaka och uttrycka också min kvinnliga sida. För mig är detta inte längre någon dramatik. Men visst skulle man mycket väl kunna använda andra ord som inte mentalt kopplar till typ ”en riktig man”, ”en riktig kvinna”.
Under mina tonår och längre upp i åren var jag brydd över min sexuella attraktion till både kvinnor och män. Det var ett hjärnspöke och befrielsen kom då jag i vuxen ålder mötte en mer existentiellt inriktad terapeut som krasst meddelade mig Du är inte homosexuell. Inte för att jag inte skulle vara bög, utan för att det inte är något någon människa djupast sett ÄR – att identifiera sig utifrån sin sexuella läggning är begränsande.
Jag ÄR inte bög, lika lite som jag ÄR hetero eller bi. Jag ÄR – that’s it!
Hur modernt är det att ”kvinnligt” och ”manligt” är så laddat idag? Visst är det till stor del kulturbetingat, men ingen blir väl upprörd över att greker tycker blått är en varm färg, medan vi nordbor betraktar det som en kall.
Och samtidigt. Jag vill inte att Norrgavel ska förknippas med förlegade könsstereotyper, så tack för din input; i nuläget känns det klokt att stryka orden manligt och kvinnligt. Sagt & gjort.
Reflektioner från läsarna
Greta skriver: 4 november 2014 kl. 13:42
Din text, gav mig nya tankar, en stund till reflextion som jag ska hoppas föder/leder till utveckling, tack.